Varför får man Hashimotos och Graves?
Hashimotos och Graves är autoimmuna sjukdomar som i slutänden oftast hamnar som hypotyreos - en underfunktion i sköldkörteln där man måste medicineras varje dag för resten av livet. Så ser vården på det hela, och jag har även fått höra förklaringen varför T3 medicinering skrämmer många läkare och gör att detta förbjuds att skriva ut. Tex Liothyronin och naturliga grishormoner.
Man menar att T4- behandling som tex Levaxin ska fungera i alla kroppar.....
Hos de med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, som är den absolut vanligaste orsaken till hypotyreos så förekommer oftast:
Läkare vet att man riskerar att utveckla andra autoimmuna sjukdomar och verkar anse att man inte kan göra något åt detta så de väljer att medicinera symtomen.
I min värld har det alltid varit galet, och jag ställde frågan direkt när jag fick min diagnos. :- Men vad gör vi åt den kroniska inflammationen i sköldkörteln?
Svaret var ju att sköldkörteln dör och jag får äta medicin, vilket jag hade så svårt att förstå.
Idag vet jag så mycket mer, och att ta reda på grundorsaken till sin autoimmunitet är AO.
Även om din sköldkörtel är förstörd och du behöver äta medicin, vill
man väl inte riskera fler autoimmuna sjukdomar??? Eller???
Inte jag i alla fall!
Vet du inte om du har Hashimotos, be att få ut dina blodprovsvar och fråga om de tagit TPO-ak och Tg-ak, eller TRAK vid Graves. Har du dessa antikroppar har du en autoimmun sjukdom.
Vid en autoimmun sjukdom är det egentligen ditt immunförsvar som är i obalans där dina soldater i immunförsvaret är överarbetade och attackerar allt möjligt som verkar hotfullt. Det kan då leda till att soldaterna inte kan utskilja att det faktiskt är ditt egna organ, utan skjuter i blindo.
Våra gener har en roll i vilken typ av autoimmun sjukdom vi får, eller vilka om vi inte tar reda på orsaken till dessa utarbetade soldaters beteende.
Sköldkörteln behöver massor med jod, och drar till sig stora i mängder. Om vi inte har tillräckligt letar sköldkörteln ständigt efter mer och där tyvärr främmande skadliga ämnen kan likna jod. Tex fluor, klor och bromid.
Det innebär att om man har näringsbrister, och då just jod så hittar sköldkörteln fluor och klor vilket inte är så svårt. Eller hur!
Vi dricker vatten med klor, duschar i klorerat vatten och många borstar ännu tänderna med fluortandkräm.
Om man, som jag har rökt så samlas även skadliga ämnen från cigarettröken i sköldkörteln. Jag ångrar mig givetvis idag, men har ju slutat!
Jag själv var en slarvmaja med kosten och kunde hoppa lunchen ofta och mackor var en god lösning många gånger. Kaffe och cigaretter av daglig konsumtion.....
När sköldkörteln nu samlat en massa annat giftigt än jod så startar en inflammation. Har vi då trötta soldater, som jag troligtvis hade efter ett gäng halsflusser och bronkit så ser soldaterna denna inflammation som ett stort hot och attackerar med TPO-antikroppar och även Tyroeglobulin antikroppar (Tg-ak). Eller kanske TRAK antikroppar som ger en överfunktion (GRAVES)
Här startar vår sjukdom och symtomen börjar uppträda. Dock kan det ta upp till 10 år innan vi får diagnos och hjälp med medicin.
Vi får T4 medicinering då läkarkåren anser att våra kroppar konverterar denna inaktiva till det aktiva T3.
Så är dock fallet inte hos alla med autoimmun sköldkörtelsjukdom.
Har man Graves så dödar man sköldkörteln med radioaktivt jod, mediciner eller opererar bort sköldkörteln helt enkelt och erbjuder även här T4 medicinering för att även du blir i underfunktion.
Alltså en medicin till alla....
Man menar att T4- behandling som tex Levaxin ska fungera i alla kroppar.....
Hos de med autoimmuna sköldkörtelsjukdomar, som är den absolut vanligaste orsaken till hypotyreos så förekommer oftast:
- Näringsbrister
- Mat-intolleranser
- Svårigheter att göra sig av med toxiska ämnen
- Svårigheter att hantera stress
- Inflammationer och infektioner
Läkare vet att man riskerar att utveckla andra autoimmuna sjukdomar och verkar anse att man inte kan göra något åt detta så de väljer att medicinera symtomen.
I min värld har det alltid varit galet, och jag ställde frågan direkt när jag fick min diagnos. :- Men vad gör vi åt den kroniska inflammationen i sköldkörteln?
Svaret var ju att sköldkörteln dör och jag får äta medicin, vilket jag hade så svårt att förstå.
Idag vet jag så mycket mer, och att ta reda på grundorsaken till sin autoimmunitet är AO.
Även om din sköldkörtel är förstörd och du behöver äta medicin, vill
man väl inte riskera fler autoimmuna sjukdomar??? Eller???
Inte jag i alla fall!
Vet du inte om du har Hashimotos, be att få ut dina blodprovsvar och fråga om de tagit TPO-ak och Tg-ak, eller TRAK vid Graves. Har du dessa antikroppar har du en autoimmun sjukdom.
Vid en autoimmun sjukdom är det egentligen ditt immunförsvar som är i obalans där dina soldater i immunförsvaret är överarbetade och attackerar allt möjligt som verkar hotfullt. Det kan då leda till att soldaterna inte kan utskilja att det faktiskt är ditt egna organ, utan skjuter i blindo.
Våra gener har en roll i vilken typ av autoimmun sjukdom vi får, eller vilka om vi inte tar reda på orsaken till dessa utarbetade soldaters beteende.
Sköldkörteln behöver massor med jod, och drar till sig stora i mängder. Om vi inte har tillräckligt letar sköldkörteln ständigt efter mer och där tyvärr främmande skadliga ämnen kan likna jod. Tex fluor, klor och bromid.
Det innebär att om man har näringsbrister, och då just jod så hittar sköldkörteln fluor och klor vilket inte är så svårt. Eller hur!
Vi dricker vatten med klor, duschar i klorerat vatten och många borstar ännu tänderna med fluortandkräm.
Om man, som jag har rökt så samlas även skadliga ämnen från cigarettröken i sköldkörteln. Jag ångrar mig givetvis idag, men har ju slutat!
Jag själv var en slarvmaja med kosten och kunde hoppa lunchen ofta och mackor var en god lösning många gånger. Kaffe och cigaretter av daglig konsumtion.....
När sköldkörteln nu samlat en massa annat giftigt än jod så startar en inflammation. Har vi då trötta soldater, som jag troligtvis hade efter ett gäng halsflusser och bronkit så ser soldaterna denna inflammation som ett stort hot och attackerar med TPO-antikroppar och även Tyroeglobulin antikroppar (Tg-ak). Eller kanske TRAK antikroppar som ger en överfunktion (GRAVES)
Här startar vår sjukdom och symtomen börjar uppträda. Dock kan det ta upp till 10 år innan vi får diagnos och hjälp med medicin.
Vi får T4 medicinering då läkarkåren anser att våra kroppar konverterar denna inaktiva till det aktiva T3.
Så är dock fallet inte hos alla med autoimmun sköldkörtelsjukdom.
Har man Graves så dödar man sköldkörteln med radioaktivt jod, mediciner eller opererar bort sköldkörteln helt enkelt och erbjuder även här T4 medicinering för att även du blir i underfunktion.
Alltså en medicin till alla....
Varför funkar då inte en T4 behandling för alla?
Konverteringen till det aktiva T3 kan hindras av tex
Ett tillägg av T3, tex liothyronin eller naturliga sköldkörtelmedicin som Nature Throid, Erfa eller Armour kan då göra stor skillnad. Det har det gjort för mig! Även tillskottet Thyro från Holistic har hjälpt flertalet. Dessa handhas av godkända terapeuter och naturläkare. Kolla med Holistic om du har någon i din närhet!
Idag ser jag även till att äta glutenfri kost, som är så naturlig som möjligt. Jag använder ofta recept från Paleo, men intar även ost, grädde och smör. Jag vet att mjölkprodukter kan vara inflammations-ökande och kan vara bra att minska eller ta bort helt.
Socker, snabbmat och artificiella ämnen bör även undvikas.
Vid inflammationer kan kroppen inte avgifta sig, så för att inte belastas av toxiska ämnen bör vi se till att få ner inflammation och minska rejält på för kroppen främmande ämnen.
I hudvård och kost hittar vi tyvärr mycket som kan belasta oss!
Vad behöver vi?
Jag har fått höra nu att i USA så har man haft kliniker för viktproblematik. På 50-talet upptäcktes T3 och gjordes till medicin. Man förstod att T3 gav viktnedgång tillsammans med amfetamin.
På dessa kliniker skrev man ut detta till överviktiga personer. Visst gick de ner i vikt, men om man inte har fel på sköldkörteln så är T3 livsfarligt och det gav patienter livsfarliga biverkningar som hjärt- och hjärn-skador. De hamnade på akuten och endokrinologerna fick ett rent helvete att få ordning på dessa patienter.
Kanske dog någon?
Rädslan för T3 hormonet som är så potent uppstod och idag finns det många läkare som inte förstår vilken skillnad det gör för oss som faktiskt är sjuka! Vi behöver det, för om man har för liten tillgång till T3 vid sjukdom så är det farligt istället och kan då även ge hjärt- och hjärn-problem.
Vi måste få bort denna rädsla hos läkare och få dem att förstå att vi är ute efter välmående och hälsa, inte hysteriskt finna en metod för viktnedgång!
Att läkare använt T3 felaktigt en gång kanske har gett oss problem att få rätt medicin idag? Vem vet.
Sakta börjar det förändras och många arbetar för att vi ska få bättre vård. En vacker dag så...
Konverteringen till det aktiva T3 kan hindras av tex
- Lågt D vitamin (vi bör ligga över 50)
- Högt antal TPO-antikroppar
- Högt reverse T3 (mäts inte i Sverige sedan länge)
- Inflammation (Hashimotos är en kronisk inflammation!!!!)
- Även mediciner som Litium hindrar.
- Sedan är det upp mot 30% som bär på en gen som gör att man inte heller kan konvertera T4 till T3
Ett tillägg av T3, tex liothyronin eller naturliga sköldkörtelmedicin som Nature Throid, Erfa eller Armour kan då göra stor skillnad. Det har det gjort för mig! Även tillskottet Thyro från Holistic har hjälpt flertalet. Dessa handhas av godkända terapeuter och naturläkare. Kolla med Holistic om du har någon i din närhet!
Idag ser jag även till att äta glutenfri kost, som är så naturlig som möjligt. Jag använder ofta recept från Paleo, men intar även ost, grädde och smör. Jag vet att mjölkprodukter kan vara inflammations-ökande och kan vara bra att minska eller ta bort helt.
Socker, snabbmat och artificiella ämnen bör även undvikas.
Vid inflammationer kan kroppen inte avgifta sig, så för att inte belastas av toxiska ämnen bör vi se till att få ner inflammation och minska rejält på för kroppen främmande ämnen.
I hudvård och kost hittar vi tyvärr mycket som kan belasta oss!
Vad behöver vi?
- Naturlig kost och anpassad kost
- Åtgärda näringsbrister och inflammationer
- Balansera immunförsvaret
- Stresshantera
- En anpassad medicinering
- Se över vilka toxiner som vi utsätts för
- Har vi infektioner, parasiter eller annat som behövs tas bort
- Vi behöver en god bakterieflora där probiotika kan vara till hjälp
Jag har fått höra nu att i USA så har man haft kliniker för viktproblematik. På 50-talet upptäcktes T3 och gjordes till medicin. Man förstod att T3 gav viktnedgång tillsammans med amfetamin.
På dessa kliniker skrev man ut detta till överviktiga personer. Visst gick de ner i vikt, men om man inte har fel på sköldkörteln så är T3 livsfarligt och det gav patienter livsfarliga biverkningar som hjärt- och hjärn-skador. De hamnade på akuten och endokrinologerna fick ett rent helvete att få ordning på dessa patienter.
Kanske dog någon?
Rädslan för T3 hormonet som är så potent uppstod och idag finns det många läkare som inte förstår vilken skillnad det gör för oss som faktiskt är sjuka! Vi behöver det, för om man har för liten tillgång till T3 vid sjukdom så är det farligt istället och kan då även ge hjärt- och hjärn-problem.
Vi måste få bort denna rädsla hos läkare och få dem att förstå att vi är ute efter välmående och hälsa, inte hysteriskt finna en metod för viktnedgång!
Att läkare använt T3 felaktigt en gång kanske har gett oss problem att få rätt medicin idag? Vem vet.
Sakta börjar det förändras och många arbetar för att vi ska få bättre vård. En vacker dag så...
Kram på er
/Nadja
Jag funderar en del på om järnbrist kan vara uppkomst/orsak till autoimmun thyr sjudom. Vid pubertet, graviditet och förlossning är det vanligt med järnbrist och då utlöses ofta thyr sjukdomar. Jag har läst att binjurarna inte fungerar bra vid järnbrist, skulle va intressant om det forskade mer om detta.