God Jul!

Med en önskan om välmående och en skön jul!! 

Snart tänkte jag sammanfatta året som gått, och jag tänkte att du kanske oxå vill dela med dig av ditt år som gått, här på min blogg.

Vi behöver dela med oss av hur vi behöver kämpa, men kanske även få läsa andras lyckade resor mot hälsa och åter fått sitt bästa mående igen! 

Vill du dela med dig??

Maila mig till blogg@nadja.nu med din berättelse så publicerar jag den här. Om du vill får du gärna ha med en bild, men vill du vara helt anonym går det givetvis utmärkt!! 

Kram Nadja Öström 

Varför blir det inga huvudrubriker om oss?

Ja, varför skriver media så lite om denna sjukdom? Visst har artiklarna sakta ökat, men några stora kioskvältare har vi inte sett ännu....
Varför?

1. Ingen "sexig" sjukdom, om nu någon sjukdom kan vara det. Men ju större risker i sjukdomen desto mer intressant. Vi dör utan medicin, men det går visst lite för långsamt för att vara av intresse. Vet majoriteten att det är en dödlig sjukdom?

2. Vi har inga dramatiska symptom som skapar rubriker, även om min start av sjukdomen var bland det läskigaste jag varit med om där jag var helt övertygad om att jag skulle dö körande i bilen. Men få läkare känner till hur det kan bli när sköldkörteln är attackerad av antikroppar där man helt plötsligt kan få en överdos av hormoner som skapar något de hellre kallar panikångestattack och helst ska medicineras med antidepp 🤔
Varken trötthet, hjärndimma eller viktuppgång uppfattas som dramatiskt även om man själv inte förstår vad som Händer! Jag blev livrädd för mina minnesluckor och trodde jag började bli dement... Men dramatiskt, nä ingen som förstår som inte upplevt det.😢

3. Det är en sk kvinnosjukdom.... say no more 😲

4. Det finns en stigma och ett olustigt sätt att se på sjukdomen. Att den nästan bara förknippas med övervikt och trötthet. Vi får höra "ät mindre, rör dig mer". Man anser i vården att sjukdomen är "lättbehandlad" 
Blodet är lättbehandlad, men är vi friska och välmående då??

5. Få kändisar berättar om att de har sjukdomen. Är det en "skämmig" sjukdom? Eller är uppfattningen att det inte är en "riktig" sjukdom?

Det är inte en sjukdom som bara äldre Har, det drabbar unga flickor som drabbas av barnlöshet. De drabbar tonåringar som plötsligt inte hänger med i skolan. Jag var runt 30 år när allt började.... mitt i småbarnsåren och när man förväntas ligga på topp i arbetslivet.

Och hur många talar om äktenskapskriser när sexlusten dalar som en blytyngd i vatten?

Denna sjukdom är så mycket mer komplex och intressant egentligen. Jag tycker nog att den är riktigt "sexig" och skulle kunna vara oerhört intressant att forska på. Tänk så många som skulle säga;- tack, nu får jag tillbaka mig själv.

Nadja 

Stress - Kortisol - Sköldkörtelhälsa

Stress, vad är det egentligen och hur påverkar det vår sköldkörtelhälsa?
 
Stress är så många saker som påverkar vår kropp, och vi är inte alltid medvetna om hur och vad som är stress för kroppen. Vi kan känna oss lugna men kroppen signalerar med stresssignaler. Det som är absolut viktigast när kroppen utsätts för olika typer av stress är alltid återhämtning!
Då är aldrig stress farligt.
 
Men om du överdriver alla moment som skapar stress i kroppen, och aldrig låter kroppen återhämta sig så skapar det till sist sjukdom och överbelastning. Stress är en stor orsak till utlösande av hashimoto tex. Många berättar om att de haft en stressig period just innan sjukdomen gav sig till känna....
 
Men vad är då stress och hur ska vi veta när kroppen upplever det?
  • När vi har för mycket i huvet och upplever att vi inte hinner eller räcker till
  • När vi oroar oss
  • Tränar hårt
  • Svälter eller går på diet med för lite kalorier
  • När någon ger oss skuld och skam, eller kanske suckar åt oss.
  • När vårt blodsocker inte är stabilt
  • När vi minns jobbiga saker
  • Ser en läskig film
  • När vi känner oss hotade
  • Man inte trivs på jobbet
  • En tuff familjesituation
  • Att flytta
  • Operation
  • Att renovera (upplevs naturligtvis olika)
  • Någon som använder härskarteknik på dig
  • Dålig sömn
  • Inte känner trygghet, tex i familj eller ekonomi.
  • Näringsbrister
  • Nattarbete
Det här här några exempel på när vår kropp upplever stress och ökar vårt kortisol som gör att blodsockret stiger för att ge kraft till våra muskler. Detta är ett urgammalt system som funkar perfekt när vi var grottmänniskor och vårt enda hot var farliga djur eller sjukdom. Kortisol finns för att skydda oss faktiskt. 
Vid stress ökar inflammation genast, och kortisol är antiinflammatoriskt.
 
Så om du tänker en obehaglig tanke så ökar indikatorer i blodet direkt som visar på inflammation.... och kortisolet stiger.
Om vi inte låter kroppen vila mellan det som den upplever som stress och skickar ut alla dess skyddande hormoner, så får vi ett ständigt påslag av kortisol som kan stiga alldeles för högt, och även inflammationer får en chans att ta sitt fäste. Musklerna blir spända och snart värker hela kroppen. Kanske får vi diagnosen fibromyalgi?
Vid stress fungerar även tarmarna sämre, och alla vätskor i kroppen minskar. Vi blir torra i munnen och sexlivet stannar av. Vi får näringsbrister när matsmältningen blir sämre och allt mer näring går åt under stressen.
Kroppen funkar faktiskt perfekt. För vi ska varken äta, ha sex eller smälta mat när vi blir jagade av ett farligt djur. Men i dagens samhälle vilar vi allt mindre och skärmar håller vårt fokus allt mer, där vi inte slappnar av med helt lediga tankar där även andningen är långsam, djup och harmonisk.
 
Återhämtning sker endast när vi andast djupt och långsamt.... Läkning sker endast då!
 
När kroppen upplever stress och vi aldrig hittar återhämtning så försöker kroppen signalera till oss genom att göra oss trötta, frusna och hjärntrötta. Kroppen vill få oss att söka skydd i grottan. Den vill vara trygg, den vill få oss att vila.
Hur fixar den detta....
Jo, den omvandlar vårt T4 hormon till reverse T3 och hindrar aktivt T3 att komma in i cellen. Vi får hypotyreossymptom! Alla "friska" utsätts för detta, och vi som medicinerar (framförallt med endast T4 medicinering) får tillbaka symptom.
 
Kroppen är enormt fiffig och vi ska inte öka på nån medicinering för att orka stå ut. Vi ska lyssna på kroppen. Vi ska vara noggranna med balansen av stress och återhämtning.
Lyssna på kroppen och var mer rädd om dig. Det tog mig många år och träning samt samtal hos terapeuter för att fatta hur viktigt det är.
 
Var rädd om dig i jul! Vila, lata dig, skratta.
Strunta i snabba kolhydrater, men ät frukost, lunch och middag. Banta inte. Ät "rätt" och naturlig mat.
 
God Jul
Nadja Öström
 
 
 
Visa fler inlägg