Nattdos kl 04:00 funkar perfekt!

Nu äter jag inte längre lio, då jag straxt började känna av att ögonlocken blev irriterade vilket verkar ske när man har för mycket T3 i omlopp.
Jag va på kryssning här i helgen och dansade loss till kl 04:00, och kröp svettig och dan ner i bingen för några timmars sömn.
Tanken va att vi skulle upp till frukosten kl 8:30, så jag hade ingen lust att ta mitt nattdos kl 05:30....
Så min nature thyroid tuggades straxt innan huvudet landade på kudden, och döm om min förvåning när jag klev ut sängen inte ens va påsig under ögonen....
 
Vi sov förbi frukosten så att dagen startade med lunch. Men nu kör jag nature thyroid kl 04:00, och det funkar perfekt 👍💃
 
 
Men jag har även lärt mig att inget varar för evigt, så jag är glad så länge det bra varar!!
 
Lite skillnad från hur jag har sett ut senaste tiden när jag vaknat....
 
 
 
Många med hypo är ofta trötta hela tiden, något jag sällan har lidit av. Jag har samma energi som vanligt, däremot mycket känsligare för stress och press.
Den senaste tiden har varit alldeles för mycket och jag har så mycket jag försöker hålla reda på i huvet.
 
2 ggr har nu min man fått åka till min salong för att se om jag släkt ljus eller stängt av kaffebryggaren, när jag helt knäckt landat hemma sent på kvällen!
Rena rama "gå in i väggen" tendenser, och igår bröt jag ihop i makens famn.
 
Hur jag än försöker som kommer jag aldrig kunna göra saker halvdant eller lite lagom. Jag kör liksom på med 200% med allt. Det spelar ingen roll hur många bra råd jag får, så är jag alldeles för effektiv för mitt eget bästa. Min hjärna sprutar idéer och jag vill vara överallt.
 
När då "måste" sysslor hopar sig är jag ju duktig flicka. Men det här knäcker mig.
Idag har jag för ovanlighetens skull varit jättetrött, och signalerna om att jag är sliten är tydliga.
Dags att lyssna?!
 
Att pressa sig extra tillför inte så mycket bra om man ska försöka få lite energi till sköldkörteln och läka en läckande tarm.
Denna påsk blir stillsam kan jag säga. Hoppas jag kan lyckas låta bli att kolla mailen....
Men är man egen företagare är det helgen jag använder för att komma ikapp pappersmässigt eftersom jag har ett yrke som är helt utan dator och tid för pappersarbete. 
 
Skriver er jag inget i helgen, ha en underbar påsk! 💝
 

Oj vad tiden går fort!

 
 
 
Jag vill ju så gärna uppdatera oftare här, men min tidl vill inte räcka. Jag har så många roliga uppdrag och min kostrådgivning har börjat få ordentlig snurr.
Jag har även fått göra det som jag önskat att någon kunnat göra för mig....
 
När jag fick min diagnos var det levaxin och tack å adjö typ. Inget skulle man göra åt den kroniska inflammationen i sköldkörteln utan bara leva på som vanligt. Med facit i hand var det början på en resa mot så vidrig ohälsa som tog sin vändning för 2 år sedan- En tuff och hård resa började.
När jag nu genom mitt yrke som kostrådgivare med specialité på tarm och sköldkörteln fått upptäcka någon med klara symtom,
 
Genom min erfarenhet så anade jag oråd och bad personen testa alla parametrar, och visst blev det lite trist att behöva berätta om resultatet om antikropparna och det lätt höjda TSH-värdet. Jag ville istället uppmuntra, och skrev att den hjälp jag nu erbjuder är den jag själv önskade mig för två år sedan när livet var så tungt att jag undrade om livet var värt att leva.
Nu visste vi vad det var, och vad vi kan göra för att se om vi kan undvika medicin.
 
Jag kände en sån styrka i att kunna hjälpa, att berätta att det är möjligt att vända på det hela mot hälsa om man ger 100%. Nu håller vi tummarna att det går åt rätt håll. Kan jag rädda någon från det jag gått igenom, så gör jag det gärna!
 
Själv sänkte jag medicinen rätt mycket under perioden december-februari och mådde bra under hela januari. Men ögonen började bråka i februari och jag blev rådvill. Skulle jag sänka eller höja medicinen? Jag sänkte, men gick straxt och testade hur det såg ut i blodet och upptäckte att jag bör nog öka lite igen. Med ett T4 på 9 och ett T3 på 2,5 var det ju inte så bra.
Att jag sett supertrött ut varje morgon, med påsar under ögonen och hängande ögonlock var inte ett dugg uppmuntrande.
Varje morgon när jag mötte spegeln blev jag riktigt ledsen. Jag har aldrig sett så eländig ut.
 
Jag stod ut i två månader, och ville så gärna boosta med kortisontabletter, eftersom jag vet att det hjälper.
Jag vet också att med för lite sköldkörtelhormoner vill inte binjuren producera rätt mängd kortison. Med för lite kortisol funkar inte skk hormoner korrekt. Vid stress rubbas även detta.
 
När kroppen är trött, vilken min är bör den få vila och inte ösa in kortisol i tablettform. Så jag har försökt återhämta mig, men det har varit svårt.
Men kortison är så illa, och jag vill inte stressa min kropp i onödan. Men jag blev så ledsen till sist när jag såg så sliten och eländig ut. Inget smink i världen kunde rädda mig.
Så jag påbörjade en ny omgång med Paul Robinsons CT3M metod, genom att äta direktverkande T3 nån timme innan jag ska kliva upp.
Så kl 05:30 äter jag nu 10 mcg lio samt 0,5 grain NT. På två dagar försvann pluffsigheten kring ögonen, och det är så skönt att känna igen sin spegelbild.
 
Från att vara nere på 1 grain NT (=38 mcg T4 och 9 mcg T3) så är jag uppe på 2 grain samt min 10 mcg lio. Jag håller mig här nu ett tag, för jag vet att hålla på att höja för fort bara straffar sig.
Med litet facit under den tid jag ätit Nature thyroid så gissar jag att min nivå ligger nånstans på 2-3 grain.
Inte en lätt grej att hitta sin nivå när man är en personlighet som är alldeles för snabb för sitt eget bästa.
 
Jag mår rätt okej, förutom att jag just nu har fått tillbaka lite handledsvärk. Lite sådär molande. Jag vet att mina handleder låser sig ibland, så det behöver inte bero på sköldkörteln.... men det kan va för lite hormoner....
Så frusterande när man inte vet. Jag har bestämt mig för att ligga kvar på min dos nu ett tag för att inte sabba nåt om jag går för fort fram.
Min glädje över normala ögon är så stor.
 
Jag är en personlighet som är höpresterande och det tillhör tydligen den personlighet som också riskerar att drabbas av autoimmuna sjukdomar har jag läst.
Man lever liksom under en press och inre stress. Jag kallar det dock inte stress, jag kallar det driv.
Jag är rätt övertygad om att mitt driv inte varit så nyttigt för min kropp, och nu kämpar jag för att min kropp ska ha ett lagom driv och lite mer återhämtning..... Går sådär. Men jag jobbar på det.
 
Va rädd om dig!
Vill du hänga med till Spanien och fördjupa dig i Sköldkörtelhälsa?
 
Numer är jag mer noga med att äta mindre mejeriprodukter. Det jag ändå tillåter mig är getost eller Buffalo mozzarella då det kommer från mer artegna djur. Det går faktiskt riktigt bra. Jag har börjat uppskatta kokosgrädde mycket mer.
Smör har jag ändå kvar eftersom det är perfekt att steka i.
 
 
Hoppas jag får lite fler stunder över att berätta om min hälsostatus rörande sköldkörteln. Innerst inne har jag lite gett upp tanken att bli medicinfri, fast ett lite hopp finns ändå där.... Jag tror ju verkligen på att kroppen inte går sönder bara hur som helst och att den är suverän på att laga sig. Jag behöver väl ha lite mer tålamod.
Samtidigt känns det skönt att inte behöva tänka så mycket på det, för de flesta dagar känner jag mig som mitt vanliga Nadja. Jag är glad och har energi. Hjärnan känns åter så där skarp och vaken. Så nåt händer ju.
 
När man väl fått ner inflammation i tarmen och kroppen som är orsaken till läckande tarm och många autoimmuna sjukdomar, så tar det 10 månader innan det lämnat hjärnan.
Visste du att vid autoimmun sjukdom så har man en permeabel/genomsläppbar tarm där tarmslemhinnan tagit skada så att främmande bakterier och parasiter samt osmälta proteiner läkt ut i blodet. Detta skapar oreda i vårt immunförsvar som drar igång inflammationer i hela kroppen, som även når hjärnan där det visar sig som hjärndimma, glömska, virrighet mm
 
Med en skadad tarmslemhinna kan kroppen inte ta upp näring och förvärrar alla funktioner i kroppen.
 
Stress, för mycket kaffe, alkohol, socker, skräpmat, läsk, gluten, allergener är bland annat orsaker till läckande tarm.
Jag kan checka av både kaffe, socker, alkohol, skräpmat och gluten samt stress under många år i mitt liv. Jag gissar att mitt började för 15 år sedan. För två år sedan vände jag den trenden Är jag på rätt väg?
 
Kram alla

Exorsism, mörka skuggor, kärlek och ljus..... Men nedrans så fint jag mår!

Jag går omkring å myser, känner att axlarna åkt ner en våning och stannat där, min gång är behagligt långsam och jag har förmågan att njuta mer och vara mer i nuet.
Det låter så klyschigt och fånigt, men nånting hände när jag var på min healingbehandling i onsdags.
 
Att vara med om denna transcendetala healing va bland det skummaste jag testat, men oxå nåt som förvånat mig hur väl det även fungerat på mig.( Vill du veta mer om TM som handlar om ett sätt att meditera LÄS HÄR)
 
Jag kom till det där huset som såg lite slitet och gamalt ut, och ingen öppnade när jag knackade på, men jag va ju lite tidig. Tankarna drog iväg och jag tänkte att var har jag hamnat?? Ska jag bli bortrövad kanske??? Hjälp, ska jag va helt solo i detta hus med en främmande människa??
Jag öppnade hemsidan igen och granskade hur seriös den såg ut, kontaktuppgifter osv. Skrattade lite för mig själv och insåg att jag överdrev rätt kraftigt ;-)
 
Min behandlare dök straxt upp i sällskap av två jättehärligt sociala hundar, och lugnet infann sig. Jag ombads sätta mig i fotöljen mittemot och bara slappna av, svara på de frågor som kom efter det att jag svarat på några skriva frågor med namn och lite sånt.
Jaha, tänkte jag. Nu kör vi all in......
 
Behandlande började med att liksom prata med mina energier på insidan och frågade var och ett vad dom hette, vilket jag sällan hittade namn på och svarade ofta "vet inte". Jag visste heller inte hur länge de suttit där. Energierna bads att lämna min kropp och gå in i ljuset, evigheten eller jorden.
Det häftiga var att han kände direkt den energi som höll mig neri i nacke och bröst... Jag har haft stora problem med min nacke de senaste 15 åren, och tydligen har jag haft en drake sittandes där som en kraft att ta mig framåt.
Den draken är nu i ljuset eller i evigheten. Minns inte riktigt.
 
Jag hade skuggor som gömde sig och jag kunde hånle mot min behandlare och riktigt känna hur tonårsstinn jag kunde bli. Jag kände hur vissa energier lämnade kroppen och jag blev ibland jättetrött, jätteledsen, glad och skrattade men även galet arg.
Vissa energier kände jag inte alls, vissa va jättetydliga.
Jag grät, jag skrattade jag retades. Kändes helt sjukt att göra detta mot en främmande människa, men jag hade bestämt mig för att inte ha några hämningar!
 
När jag uppfattade att vi var klara hade jag en så tung huvudvärk som höll ett grepp om min nacke och frontallob. Jag nämnde det för behandlaren och han sa att vi skulle kika på vad det va för energi.... Då hände det grejer kan jag lova.
 
Jag kröp ihop och kände hur sorg och ilska vällde upp i kroppen. Det var så starkt att det inte gick att hindra.
Han bad om namnet på denna energi och namnet som kom va "pappa"........ Han frågade hur länge den funnits hos mig och jag sa hulkande "alltid", på frågan om var energin ville tas sig så ville den motvilligt lämna min kropp men när jag skrikit rakt ut - Jag vill inte ha dig kvar, dra åt helevete, så lämnade denna energi och for till evigheten.
Jag lugnade mig några sekunder men sen kom ytterligare en energi som fick mig att gråta hysteriskt och göra mig så arg. Även den fick lämna.
Så starka känslor som lämnade mig helt slut, men lycklig. Det var skönt.
 
Under sesssionen ändrades min anding flera gånger, mina axlar ramlade ner helt plötsligt och min själ svarade med ordet "ensam", men en tröst från behandlare att jag inte längre var ensam.
En energi med namnet "Snäll" fick större plats i kroppen, tillika energin "Självförtroende" vågade ta lite mera plats.
Min lilla flickas energi fick gå in i evigheten, och lämnade kvar känslan av att jag äntligen vågade lita på mitt vuxna jag.
Min energi som höll upp mig i nacken sedan 5 månader vid namn "Häng" fick lämna då syftet att hålla mig uppe och orka lite till hade gjort sitt syfte. Jag vet exakt varför jag tagit mig den energin nu i skrivande stund.....
Det som egentligen är lite sorgligt va att jag inte uppfattade något av min energi "Mamma", när behandlaren berättade om att det va mammaenergin. Han frågade om jag såg ett ansikte, men hur jag än letade kom inget upp. Energi satt i ljumsken, men jag kände verkligen ingenting. Undrar varför.... Jag har mina ideér och gissar att min "Pappaenergi" varit dominat och verkligen styrt och haft ett hårt fäste över ögon, frontallob och nacke.
 
Behandlaren berättade att vi är många som är påverkade av pappaenergin..... Och att vi är här för att lära oss från våra barn. Hmmmm intressant tanke, som jag nånstans delar med honom. Vi har en del att lära oss från våra barn eftersom vi lite tappar bort oss själva på vägen. Vi fångar upp energier vi inte alltid behöver eller gör oss gott. Vi får värderingar och tycken som kanske inte ens tillhör oss själva.
Jag tänker lära mig av mina barn ♥ ♥
 
Med svaret "försiktigt" skruvades mitt högre medvetande upp, och även större plats för själen.
Sköldkörteln startades om och frågan om när den funkar igen svarade jag 3......
Behandlaren frågade 3 timmar? Mitt svar: - Nej
3 veckor? - Nej
3 år? - Nej, 3 månader...... Ja så nu får vi se!
 
I juni får vi se hur sköldkörteln mår, och jag vet inte vad jag ska tro om detta. Både spänd och skeptisk.
När jag frågade om hur jag förklarar denna behandling för andra så började han förklara lite, men sammanfattade det som, ja det är egentligen en exorsism..... Då skrattade jag och kan nog bara hålla med! För det va så det kändes.....
 
Det jag däremot inte är skeptisk emot är hur jag mår nu. Jag känner mig mer vuxen och litar på mitt eget omdöme, vilket jag haft svårt för då jag alltid känt mig som en ovetande tonåring utan självförtroende. Jag känner mig tryggare, och sover så lugnt. Mina axlar har hamnat så långt ner, och nacken är mycket mjukare....
Jag går långsammare, njuter mer och ler ännu mer. Jag känner mig liksom lite cool och flummig.
 
Om han nu fuckat upp min hjärna med sina ord eller faktiskt rensat mig på energier som fastnat är ju egentligen strunt samma. Det var värt det.
 
Ljus och kärlek till alla <3
Puss och kram från Flum-Nadja 
 
Just nu är jag inne i en period med smoothies som frukost som jag blandar med kokosgrädde, bär tex blåbär eller hallon, vaniljpulver, kardemumma, hasselnötssmör, kokosfett och torskleverolja. Hade svårt för kokos tidigare, men nu är det riktigt gott. Snabbt, enkelt och mättande pga rätt fett.
 
Visa fler inlägg