Funktionell medicin

Har just varit på föreläsning med amerikanen Chris Kesser som är funktionell medicinsk läkare.

Mycket intressant att lyssna på, och om de vanligaste orsakerna till död idag som bland annat är kardovaskulär sjukdom som man faktiskt kan förebygga.

Inom funktionell medicin som är på frammarsch ser man kroppen som en helhet och man startar alltid med att utgå från orsak till sjukdom eller funktionell störning. Man börjar med att analysera vad man utsatts för tillsammans med den ärftliga faktorn av gener och dess uttryck. Man letar orsak till varför systemet bråkat, som tex en obalans i tarmfloran vilket är mycket vanligt, för att rensa och återställa.

Du vet väl att tarmen har direktkontakt med hjärnan via vagusnerven och tarmproblem kan ge stora kognitiva problem.
Inflammationer är även en av de största orsakerna till funktionella störningar som skapar sjukdom.

Tungmetaller kan även skapa sjukdom och störningar i systemet  om man inte upptäcker detta och detoxar sig på rätt sätt.

Chris berättar att ca 25% av dem med Hashimoto uppvisar inte antikroppar i blodet utan detta kan man endast upptäcka med djupare undersökningar. Så när man tar fram referensvärdet för TSH så finns där människor med okänd Hashimoto och driver upp värdet. Om man istället tar fram referens utan även dessa med Hashimoto utan antikroppar så här det visat sig att friska individer har 0.5-2.2 i TSH värde, och inte 0.3-4.5 som är den referensram vården använder.

Om man mäter TSH med normalt t4 och lågt t3 handlar det om en funktionell störning om man är utan antikroppar. Du kan ha symtom på hypotyreos, men troligen handlar det om att systemet är trasigt och behöver hjälpas upp.
Där kan en kostomläggning göra underverk!

Men om man nu har ett lätt förhöjt TSH med normala mängder t4 och t3 samt antikroppar menar Chris att man inte bör tillsätta medicin direkt utan undersöka orsaken till varför immunförsvaret överreagerat och adressera detta.
Helt enligt mina tankar, och hade jag haft den kunskap jag har idag hade jag sprungit till någon funktionell läkare när jag fick min diagnos och inte börjat med levaxin....
Jag hade då ett tag på 5.2 men normala t4 och t3 med få symtom. Mina tpo-ak låg på 85.
Tänk om man letat orsak i immunsystemet istället som jag efterfrågade då... men nej nej. Man låter sköldkörteln dö för att medicinera livet ut.

En besvikelse för mig, men min resa mot hälsa har varit så lärorik och jag kanske kan "rädda" några sköldkörtelsjuka på vägen istället.

Traditionell vård är bra vid akuta sjukdomar, men kroniska sjukdomar bör få skötas mer med hjälp av funktionell medicin om vi ska hålla oss välmående och friska.

Min sköldkörtelvävnad är nog körd tyvärr, så jag är glad som har bra medicinering. Dock söker jag vidare om jag har belastningar och orsak till varför mitt immunförsvar gjorde slut med mig.
Jag förespråkar naturlig kost och försöker så gott det går leva ett liv som håller mig frisk. Vissa dagar är tuffare än andra och jag är långt ifrån perfekt.

Viktiga faktorer för god hälsa; 
♡ sömn 7-9 Tim minst
♡ 10000-20000 steg per dag/rörelse 
♡ leva efter naturens ljus och mörker samt undvika för mycket konstgjort ljus till kvällen
♡ naturlig Kost, gärna paleo
♡ återhämtning 
♡ jod och selen 
♡ havssalt och vatten 
♡ skratt, närhet och kärlek 

Här är det jag med Chris samt Anders Palm vår nya ordförande i Sköldkörtelförbundet som tog över efter mina 3 år nu i mars.

Sköldkörtelsjuk & Frisk - Ett Inre Kaos

Just nu är projektet påbörjat för att skriva om hela min resa genom vården, med hashimoto och hypotyreos för att återfå min energi, livsglädje och hälsa. Det har tagit många år, och jag har lärt mig så otroligt mycket. Jag fick inte bara ytterligare ett yrke som kostrådgivare och sköldkörtelrådgivare utan även vänner för livet.

 

Jag vill berätta för dig och dina närstående hur det kan vara att leva med hypotyreos när standardmedicineringen inte fungerar och där vården ständigt sviker oss. Och om den maktlöshet man känner där livet tuffar vidare alldeles intill dig. Det är ett kaos på insidan som ingen annan ser, men som vi känner så starkt.

Jag vill ge dig hopp, inspiration och glädjen tillbaka med denna bok.

När boken finns ute vet jag inte ännu, men här nedan får du ett litet smakprov ;-)

 

UTDRAG UR INLEDNINGEN AV BOKEN

 

I den här boken får du verkligen allt.

Du får hela min resa med det där lilla organet på 20 gram som kallas sköldkörteln i passagerarsätet, och mycket annat av allt det där andra viktiga som kallas livet.

Du får allt om vad som påverkat det lilla organet och därmed mig. Läs därför gärna om hur det har varit i mitt liv och hur det är i så otroligt många andras men förhoppningsvis inte i ditt. Och om det inte har varit eller är så i ditt liv så hoppas jag att du läser för att du förmodligen har någon som står dig väldigt nära och som i sin tur upplevt eller kommer att uppleva just denna typ av kamp. Tro mig. Vi är många som lider i det tysta och här är vi nu. Fortfarande. Precis som vi alltid har varit. Vi kommer att fortsätta finnas. Fortsätta kämpa.

 

Vad är det som händer?

 

Ännu en av dessa hektiska mellandagar. Jag har satt mig i bilen för att köra den två mil långa resan hem från salongen, en resa som tar ungefär 20 minuter. Det är en av dessa sena kvällar efter ännu ett långt arbetspass mellan jul och nyår. Inget konstigt eller ovanligt med det förstås, jag har haft egen salong sedan -92 och har alltid arbetat långa dagar. Kunden och hög service har alltid prioriterats och brödfödan ska ju som bekant in. Det är en egenföretagares verklighet som många av oss vet. Men det är inte en verklighet jag ens funderat på att klaga över. Inte heller den här kvällen. Jag susar vant fram på Nynäsvägen som så många gånger förr. Håller 90 km i timmen. Jag passerar bekanta platser och byggnader som jag sett så många gånger förr. Känner känslointrycken de ger. Tryggt och välbekant på något sätt. Tänker att jag snart passerar jag min gamla arbetsplats och känner fortfarande hur det kändes att arbeta där. Hur bra vi ändå hade det, vilka sköna samtal vi hade, hur ofta vi skrattade och hur ljus framtiden såg ut för oss alla. Det hinner jag tänka på en stund. Jag hinner också känna dåligt samvete för att jag inte är hemma med barnen fast klockan har blivit mycket. Jag hinner vara tacksam över min fina man, Fredrik. Undrar samtidigt hur de gamla kollegorna mår och jag kanske borde höra av mig? Jag kanske borde dela med mig och berätta att jag känner mig stark, som alltid, trots att jag haft besvär med nacken en längre tid. Det är säkert bara en yrkesskada och jag orkar ju hur mycket som helst. Jag är ju den där starka, levnadsglada och sprudlande kvinnan med egen salong. På så många sätt den duktiga flickan. Ständigt fylld av positiv energi. Så har det alltid varit, åtminstone så länge jag kan minnas. Det är det här som är jag. Nadja. Ingenting kan ändra på det.

 

Men tankarna far runt i huvudet under resan, det gör dom verkligen. Inget konstigt eller ovanligt med det heller, och jag har som vanligt dryga 20 minuter på mig att låta dem flöda när jag som så många gånger förr kör denna sträcka. Under dessa korta minuter virvlar alltid tankar på jobbet, livet och familjen. Allt är som vanligt. Vid 31 års ålder består familjen av min fantastiska man Fredrik, min fina styvdotter Sandra som blivit tonåring och min underbara och treåriga dotter Rebecca. Livspusslet är verkligen fullspäckat hinner jag konstatera och så ska det väl vara? Visst, jag vet att jag jobbar för mycket och längtar alltid efter min familj. Men jag drivs av hög prestation, jag vill så otroligt mycket. Jag kan så mycket. Jag är så stark. Det är det här som är jag. Nadja. Ständigt med ett leende på läpparna.

 

Plötsligt får jag svårt att andas.

 

Ridå. Panik. Allt händer så plötsligt medan jag susar fram i 90 km i timmen på Nynäsvägen. Jag blir så oerhört rädd i takt med att paniken väller upp inom mig. Allt går fort och så mycket snurrar i skallen. Det är så otroligt fysiskt och jag börjar göra konstiga, ologiska saker. Jag lägger handen på bröstet, vevar ner rutan. Hjärtat drar plötsligt igång och rusar i en obehaglig takt. Det gör att andningen går över i en hyperventilation. Synen blir plötsligt grumlig och jag blir fruktansvärt yr. Allt blir kaos. Jag känner att jag inte kan hantera det här. Att jag inte orkar. Vad är det dom händer? Allt börjar bli suddigt. Den rädslan jag upplever är obeskrivlig men jag tvingar mig vidare, flackar hysteriskt med blicken och lyckas på något sätt svänga av vid första möjliga avfart. Stannar bilen. Som rökare tänker jag att en cigg skulle kunna vara på sin plats men är livrädd att jag då kommer att dö på fläcken. Väljer att skrämt sitta kvar och flåsa i bilen med en uppspärrad och jagad blick. Vad är det som händer?

 

Häng med på min resa för att skriva denna bok!

Stort tack till Sofia Edholm som målar så fantastiska bilder och förslag till omslaget!

Stort tack till Mats Holmström som tar fina bilder och hjälper mig med skrivandet. Ocdh tack till er som vill sponsra detta projekt!

Du kan följa detta här, på facebook eller instagram eller på hemsidan men även twitter

För mig funkar inte syntetiskt T4, jag fattar det nu!

När jag började med levaxin i slutet på 2010 fungerade levaxinet bra. Med de 25 mcg jag startade med fick jag äntligen hungern tillbaka som just då var mitt störtsa olycka. Då visste jag ju inte heller att handeledsvärken, nackvärken och viktuppgången tillhörde sjukdomen. Inte heller de oregelbudna hjärtslagen jag tidigare haft, eller den B12 brist jag även fick.
 
Problemen startade ca 1,5 år efter att jag startad med denna låga dos som sakta ökade till 50 mcg, men min nackvärk och muskelvärk samt ledvärk ökade. Det tillkom obehaglig karusellyrsel och min kondition blev allt sämre trots att jag löptränade 2 ggr/veckan och styrketränade.
Läkaren kallade det stress även om mitt TSH gått från 0,9 med 50 mcg levaxin till över 3.
Idag vet jag att det har med sjukdomen att göra och absolut inte med stress. Men den vården jag fick möta gav mig så mycket stress istället, som säkert förvärrade allt.
 
När min dos skulle öka till 75 mcg levaxin sa min kropp stopp, och signalerna sa att jag var både övermedicinerad och undermedicinerad. Mitt TSH ville inte sjunka mer än till runt 2 och min läkare envisades med antidepressiv medicin och stresshantering, som jag lika envist nobbade.
 
Detta var starten till mitt eget sökande för kunskap kring detta, och sakta förändrades kosten och inom några månader hittade jag en läkare som var villig att hjälpa mig med liothyronin som innehåller aktivt T3 hormon. Min första läkare kallade det alternativmedicin och hävdade bestämt utmattningssyndrom.... Hur många med hypotyreos och medicinering med levaxin har egentligen inte den diagnosen??? Vore i9ntressant att veta.
Jag tror nämligen att vi inte klarar denna medicinering med syntetiskt T4 hormon.
 
Kroppen måste ju ha förmågan att omvandla detta till det aktiva T3 på cellnivå, som inte kan mätas tyvärr och läkaren envisas med att endast se på TSH och ibland fritt T4, men menar på att man inte mäter fritt T3 för det inte har någon betydelse. Det skrämmer mig!
 
Har man hypotyreos, och framförallt sin grundorsak i autoimmunitet som Graves eller Hashimotos så finns orsaker till att omvandligen till det aktiva T3 kan vara stört pga av tarmens hälsa och inflammationer, men även den pågående stressen som faktiskt kroppen upplever när immunförsvaret är förvirrat.
Det är ju egentligen inte sköldkörteln som är grundorsaken till sjukdomen, utan det är immunförsvaret det är fel på som i sin tur för oss drabbar sköldkörteln så att den inte längre kan producera hormonerna.
Kanske är det inte endokrinologer som ska våra sk experter.... Vi kanske skulle hänvisas till immunologer...
 
Kan det vara så att tarmen inte tar upp medicinen ordentligt.
Tyroxin = T4 hormon, och är en stor molekyl som i bästa fall kan tas upp till 80%. Men om vår tarm inte är i perfekt skick pga av tex allergier, läckande tarm eller stress som försämrar upptaget så undrar jag just hur stor mängd som tas upp.
Sen har vi ju dejodinaserna på cellnivå som har i uppgift att omvandla T4 till det aktiva T3 som ska in i cellen för att skapa energi. Dessa dejodinaser är beroende av selen, och med ett sämre näringsupptag har vi lätt näringsbrister av lite allt möjligt. Troligen även selen, eftersom våra jordar är selenfattiga idag.
 
Sen har vi även dejodinas 3 som ansvarar för att skydda kroppen om vi har för mycket sköldkörtelhormoner i kroppen, och omvandlar T4 till reverserad T3 vilket orsakar att det aktiva hormonet inte får tillträde till cellen. Detta är inte ovandligt vid näringsbrister, stress och inflammationer. Detta mäter man inte längre i Sverige eftersom man verkar anse att detta kan inte ske....
Alla har lite RT3, men har man för mycket så återfår man symptom på hypotyreos. RT3 kan dessutom endast omvandlas från T4, så en medicinering med endast T4 kan vara ett problem om man är drabbad av för mycket RT3.
 
Jag har funderat länge på om min kropp inte kan hantera det syntetiska T4, och allt tydde på att mina celler inte fick tillgång till aktiva hormoner. Bara efter 3 dagar med tillägg av T3, så vaknade min hjärna som drabbats av svåra minnesluckor.
 
Ser syntetiskt T4 ut exakt som det bioidentiska T4? Nej.
Här kan det säkert finnas ett problem varför vissa inte blir bra på levaxin.
Synthroid är syntetiskt och Thyroxine bioidentiskt. Visst är det skillnad på sammansättningen....
Vad man använder för att göra syntetiskt T4 vill man tydligen inte uppge..... Läs mer om var jag hämtat infon
 
Nedan kan ni se sammansättningen av T4, T3 och RT3, där skillnaderna är små, men kan göra stora skillnader i måendet!
Jag har sedan 2 år medicinerat med naturliga sköldkörtelhormoner från gris, Nature Throid som jag får via licens. Mitt mående är absolut bäst med denna medicinering. Dessa hormoner är bioidentiska, och innehåller både T4 och T3.
Enligt norska läkaren Lars Omdal så är det lite för mycket T3 i denna typ av medicinering för att efterlikna människans nivåer, och han behandlar med kombination av levaxin och naturliga sköldkörtelhormoner, vilket låter logiskt i mina öron.
Detta ville jag absolut testa och kontaktade min läkare för att prova hur detta påverkar mig. Jag bad om märket Euthyrox istället då jag inte reagerat bra på levaxin. Euthyrox är syntetiskt T4.
 
Så jag minskade min Nature Throid från 3,5 grain till 3 och lade till 25 mcg Euthyrox. Funkade utan förändring i ca 10 dagar då jag plötsligt vaknade upp med jordens nackvärk som jag inte förstod hade någon specifik orsak.
Tankarna for direkt till det syntetiska T4 jag åt.... Jag forstatte ytterligare en dag men nackvärken ville inte ge sig, varpå jag återgick till endast 3,5 grain NT. På bara några dagar var min nackvärk borta!
 
Nä häpp, detta funkar inte för mig och uppenbarligen behöver min kropp lite mer T3 för att må bra.
Jag vet att jag inte har inflammationer och stress inte heller. Näringsbrister av mildare sort möjligen, men något gör att min kropp vill inte ha syntetiska hormoner. Dom vill inte omvandlas korrekt.
Jag puttrar vidare med den medicinering jag har och mår mycket bra, och fortsätter mitt sökande för min orsak till sjukdom. Nyligen har jag testat mig för belasting av tungmetaller, där inget visade sig vara av förfärliga värden, men jag har valt att detoxa mig från de förhöjda nivåerna av arsenik, bly och kvicksilver. Alla värden var under "godkända" nivåer, men vem vill ha sånt skit i sig.
Det som var glädjande att veta är att min avgiftning fungerar bra.
 
Jag kommer vid senare tillfälle berätta om min avgiftning när jag kommit lite längre in i min 3 månaders period.
Förutom de preparat jag använder så fokuserar jag på att äta mycket bär, grönsaker och frukt som hjälper till med avgiftningen.
 
Kram på er kämpar!
Nadja
Visa fler inlägg