Gott nytt år!
Då är jag inne på 7,de året efter diagnosen Hashimotos och hypotyreos.
Mer händelserika och lärorika år får man nog leta efter..
Jag har varit djupt nere och önskat att livet kunde ta slut. Levaxinet passade inte i min kropp och ställde till den största oredan jag varit med om.
Det funkade ett år, sedan rasade allt.
Det häftiga är att forskning pågår där man börjar förstå varför T4 medicinering funkar i början för att sedan inte alls ha samma effekt!
De flesta behöver kombinationsbehandlingar med t4 och t3.
När jag tittar tillbaka så ser jag att det som absolut gjorde största skillnaden är rätt medicin i rätt dos, tillsammans med mental balanserad hälsa.
Kosten är absolut viktig, men för mig var inte det som var avgörande!
Glädjen är dock stor eftersom förändringen av kosten tog mig på en bana i livet som jag aldrig kunde gissat....
Anna Hallén som utbildade mig till kostrådgivare år 2014 väckte en sån nyfikenhet att lära mer. Vi pratade inte bara om kost utan hur allt hänger ihop.
På vägen har jag sen även fått träffa såna fantastiska människor som lärt mig ännu mer både om sköldkörteln men även om livet.
Jag blev sjuk, men på vägen till välmående vann jag vänner och kunskaper jag aldrig drömt om!
Min resa är långt ifrån klar och kostens betydelse förstår jag även om medicinen är A och O.
Mitt fokus kommer just nu ligga kring den mentala hälsan då jag lärt mig under pluggandet i basmedicin att nervsystemet är överordnat det endokrina systemet....
Man kan väl kort säga att hur vi handskas med vardagliga känslor, stress, oro, kärlek, mental hälsa och återhämtning påverkar våra hormoner och signalsubstanser.
Så även om vi har rätt medicin och rätt balans på hormoner vi tillför så kan det bli obalanser om vi fortsätter oroa oss, är kvar på arbetsplatser där vi vantrivs, stressar utan återhämtning osv.
Jag lovar, det här är en utmaning för mig för jag har så nedrans svårt att begränsa mitt engagemang i allt jag tar för mig.
Men jag trivs numer bättre med min salong, eftersom jag lärt mig se alla fördelar.
Under flera år har jag faktiskt tappat gnistan och känt att jag varje dag fått ta mig i kragen.
jag valde att istället fokusera på vad som var bra med att vara egen och nu är jag enormt glad och återigen finns gnistan där!
En utmaning som erbjudits mig och som är lite läskig med sporrande är att jag tackat ja till att föreläsa om sköldkörtelhälsa.
Att stå inför människor och föreläsa är nytt för mig men jag vill gärna även om det kommer vara både läskigt och spännande.
Gör jag det inte kommer jag ångra mig.
Det bästa med att lära ut (jag har iofs varit sk frisörtekniker och lärt ut färgteknik) är att man lär sig ännu mer själv!
Så 2017 kommer även gå i sköldkörtelns tecken där jag dyker ner och fördjupar mina kunskaper så jag kan lära ut mina tankar kring vad som kan göra oss välmående.
Att jag får sitta med en docent som forskar och diskutera är inte heller fy skam!
När han säger "Du är ju en geni" så blir man lite generad och stolt!
Den mentala hälsan kommer jag även ha mycket fokus på då min kost är som jag vill ha den! Ska bli spännande och se hur det påverkar måendet när jag verkligen vill se vad som händer.
Yoga och mindfullness som är min akilleshäl ska jag så småningom ta tag i...
Under våren fördjupar jag mig i avgiftning och tungmetall belastning. Ett område jag ändå tycker är lite läskigt. Vill man ens veta hur mycket skit man har i kroppen! Huuuuu
I maj drar jag iväg en vecka på vandringsresa och utbildningsresa om tarmhälsa.
Sen får vi inte glömma min lilla fina vovve Snickers, som fortsätter ställas ut och vi ska prova lyckan i Riga, Danmark och Norge oxå!
Tänk, tack vare min sjukdom köpte jag denna hund.
Den kärlek jag känner för honom är obeskrivlig och han har gett mig sån lycka och mindfullness promenader i skogen!
Min start på nyåret blev kanske inte i hälsans tecken då både pizza (glutenfri) cola zero och en godispåse slank ner.... Men idag är det nya tag!
Önskar er ett underbart 2017!
