Hypotyreos-Liv

 

Att vara med om denna transcendetala healing va bland det skummaste jag testat, men oxå nåt som förvånat mig hur väl det även fungerat på mig.( Vill du veta mer om TM som handlar om ett sätt att meditera LÄS HÄR)

 

Jag kom till det där huset som såg lite slitet och gamalt ut, och ingen öppnade när jag knackade på, men jag va ju lite tidig. Tankarna drog iväg och jag tänkte att var har jag hamnat?? Ska jag bli bortrövad kanske??? Hjälp, ska jag va helt solo i detta hus med en främmande människa??

Jag öppnade hemsidan igen och granskade hur seriös den såg ut, kontaktuppgifter osv. Skrattade lite för mig själv och insåg att jag överdrev rätt kraftigt ;-)

 

 

Behandlande började med att liksom prata med mina energier på insidan och frågade var och ett vad dom hette, vilket jag sällan hittade namn på och svarade ofta "vet inte". Jag visste heller inte hur länge de suttit där. Energierna bads att lämna min kropp och gå in i ljuset, evigheten eller jorden.

Det häftiga var att han kände direkt den energi som höll mig neri i nacke och bröst... Jag har haft stora problem med min nacke de senaste 15 åren, och tydligen har jag haft en drake sittandes där som en kraft att ta mig framåt.

Den draken är nu i ljuset eller i evigheten. Minns inte riktigt.

 

Jag hade skuggor som gömde sig och jag kunde hånle mot min behandlare och riktigt känna hur tonårsstinn jag kunde bli. Jag kände hur vissa energier lämnade kroppen och jag blev ibland jättetrött, jätteledsen, glad och skrattade men även galet arg.

Vissa energier kände jag inte alls, vissa va jättetydliga.

Jag grät, jag skrattade jag retades. Kändes helt sjukt att göra detta mot en främmande människa, men jag hade bestämt mig för att inte ha några hämningar!

 

När jag uppfattade att vi var klara hade jag en så tung huvudvärk som höll ett grepp om min nacke och frontallob. Jag nämnde det för behandlaren och han sa att vi skulle kika på vad det va för energi.... Då hände det grejer kan jag lova.

 

Jag kröp ihop och kände hur sorg och ilska vällde upp i kroppen. Det var så starkt att det inte gick att hindra.

Han bad om namnet på denna energi och namnet som kom va "pappa"........ Han frågade hur länge den funnits hos mig och jag sa hulkande "alltid", på frågan om var energin ville tas sig så ville den motvilligt lämna min kropp men när jag skrikit rakt ut - Jag vill inte ha dig kvar, dra åt helevete, så lämnade denna energi och for till evigheten.

Jag lugnade mig några sekunder men sen kom ytterligare en energi som fick mig att gråta hysteriskt och göra mig så arg. Även den fick lämna.

Så starka känslor som lämnade mig helt slut, men lycklig. Det var skönt.

 

Under sesssionen ändrades min anding flera gånger, mina axlar ramlade ner helt plötsligt och min själ svarade med ordet "ensam", men en tröst från behandlare att jag inte längre var ensam.

En energi med namnet "Snäll" fick större plats i kroppen, tillika energin "Självförtroende" vågade ta lite mera plats.

Min lilla flickas energi fick gå in i evigheten, och lämnade kvar känslan av att jag äntligen vågade lita på mitt vuxna jag.

Min energi som höll upp mig i nacken sedan 5 månader vid namn "Häng" fick lämna då syftet att hålla mig uppe och orka lite till hade gjort sitt syfte. Jag vet exakt varför jag tagit mig den energin nu i skrivande stund.....
Det som egentligen är lite sorgligt va att jag inte uppfattade något av min energi "Mamma", när behandlaren berättade om att det va mammaenergin. Han frågade om jag såg ett ansikte, men hur jag än letade kom inget upp. Energi satt i ljumsken, men jag kände verkligen ingenting. Undrar varför.... Jag har mina ideér och gissar att min "Pappaenergi" varit dominat och verkligen styrt och haft ett hårt fäste över ögon, frontallob och nacke.

 

Behandlaren berättade att vi är många som är påverkade av pappaenergin..... Och att vi är här för att lära oss från våra barn. Hmmmm intressant tanke, som jag nånstans delar med honom. Vi har en del att lära oss från våra barn eftersom vi lite tappar bort oss själva på vägen. Vi fångar upp energier vi inte alltid behöver eller gör oss gott. Vi får värderingar och tycken som kanske inte ens tillhör oss själva.
Jag tänker lära mig av mina barn ♥ ♥

 

Med svaret "försiktigt" skruvades mitt högre medvetande upp, och även större plats för själen.

 

I juni får vi se hur sköldkörteln mår, och jag vet inte vad jag ska tro om detta. Både spänd och skeptisk.

När jag frågade om hur jag förklarar denna behandling för andra så började han förklara lite, men sammanfattade det som, ja det är egentligen en exorsism..... Då skrattade jag och kan nog bara hålla med! För det va så det kändes.....

 

Det jag däremot inte är skeptisk emot är hur jag mår nu. Jag känner mig mer vuxen och litar på mitt eget omdöme, vilket jag haft svårt för då jag alltid känt mig som en ovetande tonåring utan självförtroende. Jag känner mig tryggare, och sover så lugnt. Mina axlar har hamnat så långt ner, och nacken är mycket mjukare....

Jag går långsammare, njuter mer och ler ännu mer. Jag känner mig liksom lite cool och flummig.

 

 

Ljus och kärlek till alla <3

Puss och kram från Flum-Nadja 

Just nu är jag inne i en period med smoothies som frukost som jag blandar med kokosgrädde, bär tex blåbär eller hallon, vaniljpulver, kardemumma, hasselnötssmör, kokosfett och torskleverolja. Hade svårt för kokos tidigare, men nu är det riktigt gott. Snabbt, enkelt och mättande pga rätt fett.