Så less....

 
.... på att ta tempen, mäta blodtryck och puls!
Nu är jag på min resa från att vara helt utan medicin med värden uppåt väggarna på min stackars sköldkörtel, och nu 4 veckor senare kommit upp i 1 grain Erfa. Det går segt och långsamt att höja denna medicinering, och det krävs ständig koll på sina värden så att man inte går för fort fram!
 
Tänk om min läkare, som nu kastat ut mig, visste vilken koll jag har.... Men hennes envishet att bara medicinera med levaxin var jag tvungen att säga nej till!! Att må så dåligt att man vill ta sitt liv gör jag inte om, och JAG VET att det va levaxinet jag inte klarade av att hantera i min kropp. 
Och att åter igen få en läkare som bara tror på TSH, levaxin, antidepressiv medicin och betablockerare är ju helt vansinnigt.
Jag vägrar att gå igenom samma helvete igen, och jag tvingades leta reda på naturlig grissköldkörtel-medicin.
 
De senaste 4 veckorna har handlat om att dela erfa tabletter i 4 delar och sakta öka för varje vecka. Med lio har jag stöttat för att ens ta mig ur sängen och orka med dagen.
 
Att ha en normal kroppstemp har varit en utmaning, eftersom jag inte vet hur min kropp reagerar på erfa, och jag stöttat med snabbverkande t3 (lio).
Nån kväll har tempen varit uppe på 37,9 och har jag genast minskat lio....
 
idag uppmätte hag dock 35,2, trots att jag va ute i solen.... Men jag va så jäkla frussen och kritvita fingrar efter kallt bad. Jag tänkte att det är bäst jag dubbelkollar, och lite chockat såg jag vad termometern visade 😱
Snsbbt knaprade jag i mig lite stöttande lio , och värmen återkom ☀️
 
Men en det är så oerhört tröttsamt att va frussen, svettig, trött, hård i magen, lös i magen, och må allmänt konstigt..... Det tar tyvärr lite tid att komma upp i rätt dos med hormoner, och det går inte att bara ösa på!! Det är oerhört tålamodsprövande kan jag lova....
 
Jag gissar att jag måste upp till minst 2 grain erfa innan det börjar likna nåt, och det innebär att jag får i mig 76 mcg T4, och 18 mcg T3.
 
Än så länge har det gått helt okej att höja, och fick bakslag när jag försökte stressa lite.... Så jag har respekt för dessa piller!
 
Jag mår ändå rätt okej, men känner att jag vill slippa allt jobb och fokus kring mitt mående. Jag vill ha semester, en jävligt lång oxå från detta fokus!
Jag vill bara leva vanligt.
 
Hur vanligt det må va med att klockan ringer kl 05:00 varje morgon för första medicindosen, för att sedan höra larmklockan var 5,e timme för ny medicin. 
Man får väl tänka att det finns dom som har det värre..... Puss alla från ett sommarvackert Gotland. (En del stavfel har nog letar sig in, då jag sitter med mobilen och ser knappt nåt pga det underbara solskenet ☀️